Adios Louise

Idag åker Louise hem. Det känns konstigt att någon man träffat i princip varenda dag i fem månader nu inte längre kommer vara här. Ingen som väntar hemma när jag och Mathilda kommer hem från jobbet. Ingen som förstår alla mina Friends-refereringar. Det kommer bli tomt... Men om sex veckor åker ju jag och Mathilda hem och då blir det reunion i Göteborg!

Flytten igår gick i alla fall bra. Jag och Mathilda stressade hem efter jobbet för att städa det sista innan ägaren kom. Efter ett tag kom Louise hem och skapade panik eftersom vi trodde att det var ägaren som var tidig. Sedan väntade 20 svettiga minuter när lägenheten inspekterades. Allt gick dock bra och vi fick tillbaka vår deposition. Ka-ching! Efter att ha installerat oss i den nya lägenheten begav vi oss till en tatuerare i stan där vi mötte upp Malin&Malin. Den efterlängtade och sedan länge planerade tatueringen skulle äntligen bli av. Malin, Malin, Mathilda och Louise har nämnligen bestämt att de alla ska tatuera in samma text, systra mi, som ett minne från den här tiden. Egentligen var det bara Louise som skulle göra den nu, men vi lyckades till sist övertala Mathilda att få det överstökat och efter två timmar kunde de båda lämna tatuerarstudion med en tatuering i nacken. Den blev verkligen superfin!

Vi hade ju egentligen tänkt att gå till Fellini igår, men det skulle tydligen vara någon tecnokväll, så vi struntade i det. Istället gick vi (jag, Mathilda och Louise) och åt på Princesa 23 beach club och sedan till nya favvostället Zahara och tog en drink. Kvällen var rätt lugn och slutade ganska tidigt, men det var det perfekta avslutet. Särskilt som de spelade signaturmelodin till Gudfadern på Princesa 23, vi har ju alla dreglat över Vincent i 3:an. Nu finns det inte så mycket kvar att skriva, förutom: Hejdå Louise, vi kommer sakna dig!